Sverige har vissa otvetydiga problem. Asylinvandringen har skapat formidabla getton, systemhotande gängkriminalitet, arbetsmarknads-o-matchning och islamisering. Vårt energisystem i världsklass har försvagats genom nedläggning av planerbar baskraft. Vi har en enorm infrastrukturskuld som inte ens decennier av gratis pengar tydligen kunde råda bot på. Och vi har en gemensam nämnare - brist på konsekvensanalys1 - som borde ge oss lätt panik över hur Sveriges styrning fungerar.
Må tro att svensken febrilt spejar efter en ljusning vid horisonten.
Men den här solen ska inte gå upp i öster. Det svenska hoppet står till Norrland, mer specifikt till nyindustrialiseringen därav. Vätgasstålet, batterierna, gruvorna - alla ska de bidra till mattor av blomstrande lokalsamhällen norr om Dalälven. Politrukerna drömmer vått om folkförflyttning för att fylla Norrlands inland (och kanske tömma några förorter på köpet).
Och du själv. Du som har börjat tröttna på att börsen inte går mycket bättre än Jet Line ens när den inte spårar ur. Visst, det går upp ibland, men sen - sen går det ner. Och dina shitcoins är så back att du kan ställa tomflaskor i dem.
I stan har du gängkriminalitet och sprängningar, avgaser och stress. Trångboddhet och labbutläckt Kung Flu. I löftesrika Norrland finns det vidder, natur, arbetstillfällen och billigare bostäder. Att hålla avstånd är en väl bemästrad folksport.
Vad sägs om att köpa en billig Hälsingegård (eller vad de nu heter när de inte ligger i Hälsingland) i Hälsingland (eller vad det nu heter om det inte ligger i Hälsingland)? Så ni slipper leva jäms med rumpan i en liten tvåa uti Hallonbergen. Oh du dyra liv som tinar och försvinner.
Climate motherfucking change. Snart kommer det. Sydeuropeiska öknar kryper sakta norröver. NEP blir stäpp och torran läpp. Skåne får slut på grundvatten (som om det inte vore grumligt nog i Sjöbotrakten). Ihjältörstade kokadaver ligger strödda över landskapet. Skogsbrändernas plymer slingrar likt tentakler över Svealand.
Att investera i en norrländsk tomt känns plötsligt som en jävligt bra idé på lite längre sikt. När Gävle är det nya Barcelona; Höga kusten det nya Toscana; och fjällbjörken förbyts till korkek - då vill du sitta där på din avbetalda veranda och flina åt den sydsvenska ökenspridningen och skjuta prick på italienarna i flyktingbåtarna som stävar över Bottenviken.
Hoppet är det sista som överger människan. Och idag står det till Norrland.
Men då var det de där konsekvensanalyserna.
Vi kan börja i klimatförändringarna. En habil gissning är att det blir varmare när det blir varmare. Och varmare är ju bra, om det i utgångsläget är på tok för kallt. Visst borde vi väl kunna flytta upp ett behagligt sydeuropeiskt klimat till Skellefteåtrakten?
Visst kommer det bli varmare. Det kommer bli mindre kyla, men mer nollgenomgångar och mer halka, samt ökad risk för värmebölja. Framförallt kommer det, oavsett klimatscenario, bli en kraftigt ökad nederbörd under hela året. I ett varmare klimat betyder det regn, inte snö, och i vissa kommuner kommer antalet snödagar minska med så mycket som två månader. Norrlandskusten kan komma att bli helt snöfri, men med betydande mängder nederbörd samt ökade flöden i vattendrag, ökad markfuktighet, och tidigarelagd vårflod.
Nu kanske du, om du har ett uns av allmänbildning, börjar oroa dig för den suprakiasmatiska kärnan (SCN) i hypotalamus. Det gör du helt rätt i. Naturligt dagsljus, helst innan klockan tio på förmiddagen, är en avgörande zeitgeber för din cirkadiska rytm (och regleras alltså i SCN). Låt oss kika på solens upp- respektive nedgång i Lund respektive Kiruna. (Figurerna inkluderar jämförelser med hypotetiska scenarier då tidsomställningen avskaffas, till förmån för normaltid eller sommartid.)
Lund:
Kiruna:
Som synes är det rätt mörkt i Norrland under stora delar av året. Andra delar av året är det å andra sidan väldigt ljust. Dagsljuset avtar inte heller i ett slag i och med solens nedgång. Skymningen (liksom gryningen) uppträder när solen befinner sig strax under horisonten och belyser atmosfären. Ljuset reflekteras då åter mot jordytan. Längden på skymningen beror på hur lång tid det tar för solen att komma 6° under horisonten, enligt definitionen på ”borgerlig skymning”. Enligt SMHI är det under denna tid ”så pass ljust att man en molnfri dag kan läsa en tidning utomhus.”
Hur lång tid det tar för solen att komma 6° under horisonten beror på hur flack solens skenbara bana är relativt denna. Skymningens längd varierar geografiskt samt över året. I de södra delarna av landet är skymningen kortast (knappt 40 minuter) kring vår- och höstdagjämningarna. Norr om Dalälven övergår skymningen i gryning under stora delar av sommarhalvåret – det blir således inte helt mörkt, även om det inte är regelrätt midnattssol. SMHI skriver vidare att skymningen (tillsammans med gryningen) kan vara betydelsefull i norra Sverige, då den – särskilt med hjälp av ett reflekterande snötäcke – kan bidra med upp till två timmars dagsljus.
Ett reflekterande snötäcke, ja. Beakta att skånska kvinnor har högst prevalens av psykisk ohälsa (sjukdom?) i hela riket. Lek sen också med tanken att det inte enbart är de skånska männen som är orsaken.
Har du upplevt en skånsk vinter? Den är, trots fler soltimmar, betydligt mörkare än en norrländsk. Snön lyser upp. Leran gör det inte. Och snart har den skånska leran spritt sig till den del av landet som inte ens har solsken under vinterhalvåret. Det kommer bli en veritabel massaker i självmordsstatistiken, på min ära. Mindre ljus minskar också möjligheten till utomhusaktiviteter och rekreation, med långsiktigt försämrad hälsa för ungdomar som trolig konsekvens. Ökad andel mörkerkörning riskerar också att öka andelen olyckor, gissningsvis både med vilt och EPA-buren ungdom.
Det kommer dock uppstå betydligt fler folkhälsoproblem än så. Mildare vintrar med fler nollgenomgångar, i kombination med ökad nederbörd och avrinning, ger mer halka. Detta kommer leda till en drastisk ökning av halk- och fallolyckor bland äldre. Halkolyckor är en stor folkhälsobov som vid extremhalka belastar vården med frakturer och fallskador. Det blir mycket dyrare för fattiga regioner med ansträngd hälso- och sjukvårdsbudget än vad kyl-döden är, särskilt då den senare ofta kommer plötsligt och definitivt i form av hjärtinfarkt vid snöskottning ungefär i sjuttioårsåldern. Istället för snabb-döda pensionärer får vi alltså hemmaboende långvårdsfall utspridda på en yta stor som Västsahara. Dyrt!
Tidigare och längre vårsäsong kommer ge ökad pollenexponering, till nackdel för astmatikerna, och på lång sikt kommer växtzonerna förskjutas vilket bidrar ytterligare till pollenproblemet. Höga temperaturer leder även till ökade luftföroreningar, såsom marknära ozon som bildas av dunstande avgaser i reaktion med sol och värme, vilket orsakar kardiovaskulära problem samt problem med luftvägar (värst för nämnda astmatiker men generellt för alla äldre personer). Högre temperaturer ger även ökad risk för skogsbränder som förutom att det kan vara direkt livshotande kan orsaka luftförorening såsom sotpartiklar.
Mildare väder innebär ökad risk för zoonotiska sjukdomar, och redan under sommaren 2023 har vi sett hur harpest har spridits via myggor i Dalarna och norröver. Även borrelia, TBE och sorkfeber kommer att öka (och återigen har vi sett ett rekordår 2023 med avseende på just TBE). Badsårsfeber, som kan uppträda när vattentemperaturen ökar och som kan leda till sepsis, kommer att öka, liksom andra mikrobiella smittämnen i vatten.
Norrland är inte det nya Toscana. Det är det nya Kamchatka.
Nederbörd i flytande form kommer även spola bort stora delar av den norrländska infrastrukturen. Som nämndes inledningsvis är svensk infrastruktur redan eftersatt, och Norrland lider av att vara synnerligen stort och glesbefolkat. Norrland är med sina drygt 260 000 kvkm ungefär lika stort som Nya Zeeland, och klart större än Storbritannien. Samtidigt har Storbritannien mer järnväg än hela Sverige (knappt 17 000 jämfört med drygt 14 000 km). Att bibehålla en rimlig infrastruktur i Norrland kommer inte vara möjligt, vilket i sin tur … kommer att hämma den efterlängtade nyindustrialiseringen.
Jernkontoret skriver att
“järn- och stålindustrin en mycket stor köpare av transporttjänster på lastbil, järnväg och fartyg. Stålexporten transporteras främst med tåg och fartyg. Även vissa insatsvaror importeras sjövägen eller på järnväg. Därtill kommer transporter mellan olika produktionsanläggningar inom landet som huvudsakligen sker med lastbil eller tåg.”
Man ser en överhängande risk för att eftersatt infrastruktur kommer att “äventyra järn- och stålindustrins möjligheter avsätta sina varor till kunder runt om i världen.”
Sedan dessa rader skrevs har infrastrukturskulden ökat, både för att vägar och järnvägar över hela landet sköljts bort av skyfall, och för att inflationen och räntan och därmed investeringskostnaden ökat. Den stolta norrländska metallindustrin kan komma att få seriösa problem med sina värdekedjor om transporterna inte fungerar tillfredsställande.
Nyindustrialiseringens flaggskepp är HYBRIT och H2GreenSteel, det vill säga satsningar på att medelst vätgas minska koldioxidutsläppen i stålproduktionen. Som många påpekat lever dessa satsningar på statliga kreditgarantier och hoppet att bli konkurrenskraftiga snarare än marknadsmässiga överväganden och investeringsbeslut.
Givetvis hoppas även jag att satsningarna ska bära frukt och järn- och stålindustrins utsläpp ska kunna reduceras, samtidigt som Sverige fortsätter att ta andelar av en marknad där “hållbarhet” förhoppningsvis står sig som en parameter. Däremot finns det gott om alternativa metoder2 som mycket väl kan göra både HYBRIT och H2GreenSteel obsoleta om det svenska stålet blir för dyrt i jämförelse med alternativen. Exempelvis arbetar forskare i Birmingham med en metod för att modifiera befintliga masugnar så att koldioxidutsläppen sjunker med 90 procent - och metoden är ljusår billigare än att bygga upp nya vätgasmasugnar.
Både det gröna stålet och batteritillverkningen står inför betydande problem med energiförsörjning. När Löfvén-regeringen i praktiken la ner hälften av kärnkraften uppstod både en brist och en instabilitet i det tidigare mycket välfungerande svenska elsystemet. Samtidigt har energibehoven ökat, och prognostiseras fortsätta öka mer än tiofalt. Region Norrbotten skriver att “elbehovet i Norrbotten [ser] ut att öka från nuvarande nivå på drygt 8 TWh (2019) till ca 107 TWh år 2050.” Troligen kommer industrisatsningarna i Norrland sakna el, och de som väl blir av kommer att sluka all den el som vanligen skickas söderut.
När varken infrastruktur eller el finnes är det svårt att nyindustrialisera. Men ack - det saknas också personal. Sverige har idag en strukturell omatchning på arbetsmarknaden som innebär att vi både har hög arbetslöshet och omfattande kompetensförsörjningsbehov. Detta beror främst på den invandring vi haft: En omfattande asyl- och anhöriginvandring till ett generellt och generöst välfärdssystem har selekterat för lågutbildade och omotiverade individer, som vanligen inte heller haft krav på sig att närma sig svensk arbetsmarknad.
En annan viktig orsak är att det svenska utbildningssystemet inte premierar yrkesutbildningar, vilket gör att det saknas allt från plåtslagare till gjutare, samtidigt som en låg lönespridning och politiserad ofantlig sektor leder människor till diffusa postmodernt präglade samhällsvetenskapliga utbildningar istället för naturvetenskapliga utbildningar.
De individer som ändock kvalificerar sig för jobb i batterifabriken eller gruvan kan också tänkas välja bort att faktiskt förlägga sitt liv där. På grund av det svenska skattesystemet kan detta leda till att utarmade norrländska kommuner med dignande välfärdsåtaganden (på grund av åldrande befolkning - nu med extra många benbrott!) missar skatteintäkter. Kommunalskatt betalar man där man är folkbokförd, så kommunerna går bet när det gäller veckopendlare. Bolagsskatten hamnar inte heller i kommunerna utan i staten, det vill säga i praktiken i Stockholm. Du kan öppna hur många dagbrott du vill i Norrland utan att någon där blir det minsta rikare. Neokolonialism deluxe. Baggböleriet på repeat.
Låt oss säga att vi mot all förmodan skulle styra upp de idag fullkomligt dysfunktionella tillståndsprocesserna, och lyckas börja utvinna de råvaror vi så desperat behöver i termer av uran, järn, och sällsynta jordartsmetaller. Detta skulle vara sällsynt bra för Sverige. Det finns dock ingen som helst garanti för att det skulle vara bra för Norrland. Avfolkade bruksorter med mansöverskott och kronisk personalbrist, utfattiga kommuner med utbrett fentanylmissbruk och spridd gängkriminalitet (för det finns om inte välfärd så en narkotikamarknad). Jag ser en dystopi framför mig.
Det är som myten om Pandoras ask:
“Epimetheus hade varnats av sin bror Prometheus att inte ta emot någon gåva från Zeus, men blev förälskad i Pandora och tog henne till slut till hustru. Pandora hade med sig en ask som hon fått av Zeus och som hon aldrig fick öppna.
Epimetheus och Pandora levde lyckliga tillsammans en tid, men till slut gav Pandora efter för sin nyfikenhet och öppnade asken. Det visade sig att den innehöll en mängd olyckor och sjukdomar som flög ut över världen. När Pandora förskräckt stängde asken hade nästan hela dess innehåll redan flugit ut. Det enda som fanns kvar på botten av asken var hoppet.”
Alla världen olyckor och sjukdomar har flugit ut och drabbat oss. Kvar i asken är hoppen.
O löftesrika Norrland.
Pandora; för att det är bra med bilder på nakna tjejer.
Slutsats: Köp inte hus i Norrland.
Och gör en jävla konsekvensanalys för en gångs skull.
Riksrevisionens Konsekvensanalyser inför migrationspolitiska beslut (RiR 2017:25):
“Konsekvensanalyserna inför regeringens migrationspolitiska propositioner har haft brister, visar granskningen från Riksrevisionen. Bland annat har det saknats ekonomiska analyser, trovärdiga skattningar av antalet asylsökande samt beskrivningar av hur förslagen påverkar människor, myndigheter, kommuner och landsting.”
Riksrevisionens Statens åtgärder för utveckling av elsystemet – reaktiva och bristfälligt underbyggda (RiR 2023:15):
“Regeringen och de statliga myndigheterna har inte genomfört åtgärder på ett tillräckligt effektivt sätt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energipolitiken. Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är de största bristerna, visar Riksrevisionens granskning.”
Riksrevisionen sågar framförallt den styvmoderliga behandlingen av kärnkraften och Löfvén-regeringens energipolitik. Talande rekommendation:
“Utred principiella frågor om vilka elsystemnyttor som bör ges ersättning så att likvärdiga ekonomiska incitament kan ges de aktörer som bidrar med olika typer av systemstödjande nyttor.”
Integration av förnybar energi ställer krav på energisystemet eftersom 1) sol- och vindkraft är intermittenta, vilket måste balanseras med lagringslösningar för att täcka tillgångsvariationen; 2) kraftslagen kräver omfattande ny infrastruktur för att ansluta många och spridda kraftverk; 3) kraftslagen ställer nya krav på överföringskapacitet på grund av platsbundenhet avseende optimala väderförhållanden; och 4) kraftslagen ställer krav på styrsystem och frekvensreglering på grund av avsaknad av svängmassa vilket äventyrar frekvens-, reserv- och systemstabilitet.
Kärnkraft och andra storskaliga kraftverk bidrar med svängmassa som stabiliserar frekvensen i elnätet. Kärnkraften bidrar därför med “systemstödjande nyttor” som måste tillföras (till en kostnad) om vi bara har småskaliga kraftverk. (Jag vet inte om SMR har samma svängmassa som normalstora kärnkraftverk - förmodligen inte men med ett stort frågetecken pga. okunskap.)
En annan talande skrivning pekar ut Löfvén-regeringen och effektskatten som boven i dramat vid kärnkraftens nedläggning (sid. 42):
“Beslutet om att höja effektskatten 2015 föregicks inte av några konsekvensanalyser som berörde elsystemet i stort trots att regeringen under processens gång hade tydliga indikationer på att beslutet kunde få betydande konsekvenser. Regeringen avsåg inte att bidra till nedläggningar av kärnkraftsreaktorer, men de begränsade resonemang som fördes för att motivera att kärnkraften kunde bära en kostnadsökning var i hög utsträckning felaktiga.”