En jordbävning sker i världen - och lilla Sverige vill vara med och slåss mot Eurasien
När Beijing och Moskva möts sker ett "tektoniskt" skifte, från Atlanten till Eurasien. Och mitt i den desperata maktkampen viftar Sverige på svansen och vill vara med i förlorarnas lag
Slut på Sveriges neutralitet
Fredagen den 24 mars 2023 godkände Sveriges riksdag förslaget om att Sverige ska ansluta sig till Nato. Därmed upphör 200 år av alliansfrihet som hållit Sverige utanför krig. Sverige har uttryckt en stark iver att få delta i krig på Natos sida. Ja, till och med om vi inte hinner gå med i Nato vill vi vara med i striden mot ett Ryssland våra medier påstår är svagt och ynkligt. Och våra militärer är sugna och vill gärna vara med i Baltikum och över Svarta havet. Till och med Svenska kyrkan blir uppeldade och förbereder en halv miljon gravar för svenskar.
Men Ryssland är inte alls svagt och i underläge. Och Ryssland är heller inte ensamt. Ryssland håller på att liera sig med den nya supermakten Kina. Och faktum är att större delen av världen — utanför Västvärlden — börjar luta sig bort från USA och Väst, mot det nya supermaktsblock som håller på att uppstå på den eurasiska kontinenten.
Och det är alltså i det läget som Ulf Kristersson skyndsamt vill ta Sverige in i det amerikanska laget, det lag som redan har förlorat initiativet världen. Det lag som nu desperat slår vilt omkring sig i våldsamma försök att behålla sin makt. Det lag som behöver länder att offra i sitt krig mot Ryssland och Kina. Ukraina offras just nu. Taiwan kan snart komma att offras i ett krig mot Kina. Europas ekonomi offras genom sanktioner och genom att USA spränger dess infrastruktur. Och nu ska alltså Sverige och Finland, grannar till den pånyttfödda stormakten Ryssland, in i laget. Som en lydig hund viftar vi på svansen och vill släppas in. Kommer vi att offras och i så fall hur?
Förstår ens våra krigslystna ledare vilken konflikt de leder Sverige in i? Förstår de att Sverige nu hamnar mitt i en konflikt mellan en nedåtgående men fortfarande farlig supermakt och dess uppstigande fiende — Kina och Ryssland — i ett spel där resten av världen inte längre står på vår sida?
Tre dagar i Moskva
Förra veckan besökte Kinas ledare Xi Jinping president Vladimir Putin i Moskva i tre dagar. Tre dagar! I västerländska och svenska medier vill man gärna bagatellisera händelsen, eller håna den. Medierna är de perfekta propagandaorganen för USA:s makthavare. Man sprider en bild som saknar förankring i verkligheten. Den bilden är säkert avsedd att upprätthålla bilden av USA som oövervinnerliga över hela världen. Men främst är propagandan avsedd för USA:s vasallstater i Nato och EU, länder som Sverige. De flesta svenskar har ingen aning om vad som händer just nu. De vet inte att det senaste året har eskalerat en förändring i världen vi inte sett åtminstone sedan Sovjetunionens fall. Denna jordbävning innebär att det amerikanska imperiet nu på allvar tappar sitt grepp om världen, för första gången sedan andra världskriget. Den unipolära världen efter Östblockets fall 1989 förvandlas till en bipolär eller multipolär värld. Det går nu snabbare än någonsin. Och det är USA och Västvärlden som påskyndat förändringen.
USA hotade Kina
Nyligen gick USA ut och hotade Kina i aggressiva ordalag. Kina får absolut inte ge vapen till Ryssland. Kina — som såvitt är känt inte hittills gett några vapen till Kina — blev mycket upprörda och uppmanade USA att sköta sina egna affärer. Att Kinas ledare Xi Jinping nu väljer att göra sin första resa efter återvalet som Kinas ledare till Moskva är inget annat än en rejäl snyting till USA och hela Västvärlden: Kina gör som man vill, och man avser att knyta band med Ryssland. Man ger blanka tusan i USA:s hotelser. USA framstår därmed som alltmer desperat. Ett imperium som inte längre skrämmer sina fiender.
Svensk press förmedlar USA:s narrativ
Svenska dagbladet beskriver Ryssland som en isolerad nation som är på väg att bli en vasallstat till Kina. Kineserna vill bara köpa rysk energi billigt, heter det. USA:s motståndare beskrivs mer eller mindre som hyenor som utnyttjar varandra. Man erkänner förvisso att Kina är en global utmanare till USA, men i övrigt är analysen tunn och aningslös.
[Putin] behövde synas vid Xi Jinpings sida när kriget i Ukraina står stilla, den ryska krigsmakten lider stora förluster och han själv är efterlyst för krigsbrott. Men vänskapen kommer inte gratis för Putin.
Sedan snuddar DN vid sanningen:
I Moskva positionerade Xi Jinping sitt land på världsscenen. Han skickade ett budskap, i första hand ämnat för icke demokratiska länder i det globala syd (och Putin) att i den nya världsordningen är Kina ett ledarland.
Så den Globala södern — hela världen förutom USA och Västvärlden — beskrivs alltså som odemokratisk och mindre viktig, fattiga länder som utnyttjas i Kinas strävan efter världsherravälde. Detta från medierna i en Västvärld som skryter med en “demokrati” där många länder helt sonika spärrade in sina medborgare i deras hem och tog ifrån dem deras medborgerliga rättigheter under de senaste åren, därför att detta dikterades av amerikanska läkemedelsbolag som fick makten över våra myndigheter. Även i Sverige fråntogs vi grundlagsfästa rättigheter av en enig riksdag, något jag skrivit om i otaliga artiklar.
Det är väldigt tydligt att det här budskapet om Ryssland som en vasallstat till Kina är det narrativ som USA valt för att beskriva situationen och därmed låtsas som om mötet i Moskva inte är något problem. Antingen ser man inte vad som håller på att hända eller så försöker man desperat dölja det. Det är minst sagt intressant att detta narrativ — liksom många andra — mycket snabbt sprids av alla västerländska medier. Det återfinns som vi sett i Sveriges två största tidningar. En Västvärld som säger sig stå upp för frihet och demokrati har alltså nyhetsmedier styrda av underrättelsetjänsten hos en militär supermakt. Det är detta som brukar kallas femte generationens krigföring — dina tankar styrs via digitala medier av någon du inte ens vet säkert vem det är.
Ryssland är inte isolerat
Men hur är det nu? Är verkligen Ryssland isolerat och går det dåligt för Putin i kriget? Låt oss börja med isoleringen. Det är sant att USA och Västvärlden försökt krossa Ryssland genom sanktioner, sanktioner som nu verkar hota att leda till en ny finanskris — i Väst! I Västvärlden har det lett till svår energibrist, hög inflation och så sent som i förra veckan lamslogs Tyskland av en transportstrejk orsakad av att den kraftiga inflationen urholkar tyska löner.
Men om Rysslande är isolerat eller inte beror på hur man ser på saken. Betrakta nedanstående diagram från The Economist Group.
Den som anser att Ryssland är isolerat påpekar förstås att länder med 68 procent av världens BNP fördömer Ryssland eller lutar åt Väst. Men man kan också se att länder med nästan 65 procent av jordens befolkning antingen stödjer Ryssland eller förhåller sig neutrala. Att förhålla sig neutral i den storm av påtryckningar och propaganda som råder från USA och Västvärlden är förstås ett sätt att markera mot just USA. Detta är det Globala syd som DN talar om i förklenande ordalag.
Säger BNP sanningen om industrin?
Men vad betyder BNP? Man brukar påpeka att Ryssland har en ekonomi stor som delstaten Texas. Det verkar inte särskilt imponerande. Därför trodde USA och Västvärlden att man med hjälp av sanktioner snabbt skulle få Ryssland att kollapsa och därmed åstadkomma det regimskifte man sedan decennier velat ha, se Putin störtad och dödad, ungefär som Khadaffi, och sedan kunna exploatera Rysslands enorma naturtillgångar för att göra sig rika.
Men ve och fasa! Nu har man infört tio (10) omgångar av sanktioner och förbereder en elfte, och Ryssland står starkt ekonomiskt medan det är EU och Västvärlden som lider.
Men ve och fasa! Nu har man infört tio (10) omgångar av sanktioner och förbereder en elfte, och Ryssland står starkt ekonomiskt medan det är EU och Västvärlden som lider. Och den “svaga” ryska ekonomin visade sig kunna producera vapen i en takt som Västvärlden bara kan drömma om. I sin iver att skapa pengar ur tomma intet har Västvärlden under USA:s ledning skapat en ekonomi där spelare kunnat berika sig på det finansiella system som kunnat växa genom att länder som Kina finansierat deras växande skuld. Detta har Kina och andra länder kunnat göra därför att de fått stora mängder kapital från en Västvärld som flyttat sin industriella bas till dem för att kunna köpa varor billigt och därmed bli skenbart rika.
Hur en iPhone räknas
En iPhone vars komponenter tillverkas i Asien för en spottstyver har sedan sålts i USA — eller Sverige — för många tusenlappar. Dessa tusenlappar har sedan räknats in i BNP, som värdeskapande. Men industrin som tillverkade delarna ligger någon annanstans. Pengarna har gått till de rika som blivit ännu rikare, medan kompetensen flyttats någon annanstans och skulderna har ökat. Västvärlden har nu hamnat i en situation där man inte längre har den industriella kapaciteten att själva tillverka lika mycket som förr. Man är beroende av lågkostnadsländer.
Tjänster kontra industri
Tjänster har också vuxit lavinartat i Västvärlden och vi ägnar oss till stora delar åt att konsumera underhållning och annat content på olika digitala plattformar. I USA betalar man dryga kostnader till advokatfirmor och andra konsulter som ska hjälpa till med de snåriga juridiska system man skapat. I till exempel Sverige är det idag vanligt att vanlig medelklass går ut på restaurang för relativt stora summor pengar, något som var otänkbart när jag själv var barn och Sverige var en mer utpräglad industrination. Allt detta räknas som BNP. Vi vet också att vi via skatter och försäkringar betalar enorma överpriser till en läkemedelsindustri som vuxit till en av de största branscherna i världen och som till exempel under den så kallade pandemin lyckats sälja på Västvärlden ett i stort sett onödigt vaccin för hundratals miljarder. Detta är förstås också pengar som räknas in i vår BNP.
Ryssland har sin tunga industri kvar
I Ryssland, däremot, har man kvar sin tunga industri. Man har förmåga att tillverka stora mängder vapen, något som särskilt visat sig under det senaste året, då den ryska militären avlossat runt tio gånger så många artillerigranater som den ukrainska. Västvärlden har skeppat det mesta av sina ammunitionslager till Ukraina och nu kan man inte längre producera ammunition i den takt som den går åt. Men det kan Ryssland. Jag har hört uppgifter om att man i Ryssland haft stora fabriksytor som stått oanvända, i malpåse, och där man under de senaste åren kunnat återuppta produktion av bland annat tanks, flygplan, robotar och artillerigranater.
Att låta fabriker stå tomma vore naturligtvis otänkbart i Västvärlden där allt sker enligt principen just-in-time. Tomma ytor avvecklas för att pressa kostnader. Därför har inte ens jätten USA kapacitet att snabbt öka sin vapenproduktion. Upphandlingar ska ske, ordrar ska läggas och inget företag vill tillverka vapen om de inte är säkra på att göra vinst på dem. Det kommer att ta tid och vara dyrt, särskilt med den höga inflationen. I Tyskland har militärer varnat för att Tyskland inte har råd att ersätta de Leopardstridsvagnar man skeppar till Ukraina.
Med våra mått mätt har den ryska ekonomin varit ineffektiv och vi har fnyst åt denna “bensinstation maskerad som ett land”. Men nu kan Ryssland producera mycket mer än vi kan.
Rysslands “ineffektiva” industri överlägsen i krig
Med våra mått mätt har den ryska ekonomin varit ineffektiv och vi har fnyst åt denna “bensinstation maskerad som ett land”. Men nu kan Ryssland producera mycket mer än vi kan, i alla fall av tung krigsmateriel. Och vi i Västvärlden står där och ser hur vi avvecklat vår förmåga att föra ett fullskaligt krig. Under USA:s ledning har Västs militärmakter jagat motståndsmän i den Globala Södern. Eller krossat arméer av låg kvalitet. USA krossade relativt snabbt Saddam Husseins krigsmakt därför att den höll låg kvalitet. Det tog bara några veckor att utplåna den. Ändå tog det nästan ett år av förberedelser och en miljon man för uppdraget. Att slåss mot en industriell stormakt som Ryssland är något helt annat.
Afrika vaknar
Som jag skrivit tidigare har USA länge styrt och ställt i världen som man velat. Den Globala södern har bara kunnat titta på medan USA störtat eller försökt störta regimer och orsakat död och förintelse. Exempel är Irak, Libyen och Syrien. Det har helt enkelt inte funnits något att sätta emot. Men nu ser den Globala södern att ett alternativ börjar segla upp. Därför kan man ta sig ton och ifrågasätta sina forna västerländska kolonialherrar. Afrika är ett intressant exempel. Redan har klippet där Kongos president skäller ut den franske presidenten Macron blivit legendariskt.
Ugandas president uttryckte nyligen sin tillfredsställelse över landets militära band med Ryssland. Ryssland får där också gratispoäng därför att Ugandas president känner att Sovjetunionen stod upp för Afrika mot kolonialherrarna. Vad man än tycker om den historieskrivningen så har Västvärlden inte lyckats särskilt bra under de senaste 75 åren med att ses som Afrikas välgörare av afrikanerna själva.
Ett annat exempel är Sydafrika som nyligen hållit marina övningar med Kina och Ryssland, något som måste betecknas som en markering mot USA och som har lett till en charmtripp från amerikanernas sida. Utrikesminister Antony Blinken och vicepresident Kamala Harris har nyligen besökt Afrika. Detta är ett tecken på att man är orolig att kontinenten ska glida USA ur händerna.
Varför gick det så här?
Vad är det då som hänt? Varför sker detta just nu? Jo, vad som skett är att de neokonservativa hökarna i Washington gått all-in för att krossa Ryssland, störta president Putin och stycka upp Ryssland. För det syftet provocerade man fram och driver nu ett proxykrig i Ukraina. Allt fokus ligger på Ukraina. Men risken när man tar fram hela sin arsenal är att arsenalen inte visar sig effektiv. Det är vad som hände i Ukraina.
USA misslyckades med att utvidga Nato till Ukraina, få en militärbas i Krim och genom en “färgrevolution” störta Putin. Västvärlden misslyckades med de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland. Trots att man under åtta år rustat den ukrainska militären för ett krig mot Ryssland håller man nu på att misslyckas med att vinna kriget. USA och Västvärlden har därmed spelat sina kort och avslöjat att man inte är oövervinnerliga varken ekonomiskt eller militärt, vilket man nog trodde att man var.
USA vill krossa det Kina man gynnat
Samtidigt har USA under senare år insett att man gjorde ett stort misstag när man gynnade Kinas tillväxt i tron att landet skulle demokratiseras och bli västerländskt. Därför är nu planen att så fort Ryssland är krossat ska man gå vidare och krossa Kina. Därför har USA redan börjat tala om krig med Kina, skjutit ned deras ballonger för att skapa krigshets internt och vill skicka mer vapen till Taiwan.
Trots att det nu går dåligt i Ukraina så har hökarna i Washington ändå bråttom att konfrontera Kina. Så bråttom att man skickat signaler vilka fått Kina att förstå att om Ryssland förlorar kriget i Ukraina så är Kina nästa måltavla för USA. Man förbereder nu även sanktioner mot Kina. Men Kina har nu sett dels att USA är långt ifrån oövervinnerliga, dels att Ryssland är en stormakt att räkna med.
Alliansen mellan Kina och Ryssland
Kina har nu alltså fått ett gemensamt intresse med Ryssland, att förbereda sig för en konfrontation med USA. Och tillsammans är man starkare än ensam. Incitamenten för Ryssland och Kina att komma överens och bygga en allians är nu enorma. Och de två nationerna har också en enorm nytt av varandra. Ryssland har nästan oändligt med billig energi och naturtillgångar på sin enorma landmassa. Det kan Kina utnyttja när USA kickar igång sina sanktioner. Ryssland har också en stark industribas och kan vara en god handelspartner. Kina har en ännu starkare industri, nästan oändligt med kapital och en befolkning som är välutbildad och världens största.
Rysslands befolkning är också högst välutbildad och man ska inte glömma bort att Rysslands militära teknologi kanske är världens bästa. Den är i klass med USA:s. Man bygger bland annat luftförsvarssystem som i ett framtida krig skulle göra det omöjligt för USA:s stridsflyg att genomföra luftkampanjer som man gjorde i Irak. Att sådana system kraftigt begränsar USA:s förmåga att föra krig visar bland annat erfarenheter från Serbien. Där hade USA:s flyg problem på grund av det sovjetiska luftförsvarssystemet där. Kina kan naturligtvis finansiera tillverkning av moderna varianter av sådana system och även köpa in dem från Ryssland.
Det handlar om en allians mellan den ryska björnen och den kinesiska draken som både industriellt och ekonomiskt är starkare än USA och EU.
Både Kina och Ryssland är dessutom kärnvapenmakter. Så allt tal om att Ryssland skulle bli en vasallstat till Kina är minst sagt tveksamt. Det handlar om ett samarbete mellan den ryska björnen och den kinesiska draken som både industriellt och ekonomiskt är starkare än USA och EU tillsammans.
Den indiska elefanten
Den indiska elefanten då? Ja, som du kan se på kartan ovan från Economist Group är Indien neutralt gällande Ukraina. Är inte det konstigt i vad som kallats världens största demokrati? Nej, kanske inte så konstigt, för Indien har sedan länge mycket starka band med Ryssland. Här kan du se Indiens utrikesminister S Jaishankar uttrycka att Ryssland var Indiens vän under alla år när USA föredrog Indiens fiende Pakistan — en militärdiktatur — framför Indien. Sådant sätter spår.
Men nu när Ryssland närmar sig Kina, kommer inte det att påverka relationen med Indien? Indien och Kina har nämligen inte goda förbindelser och har till och med fört krig vid gränsen mellan länderna.
Nej, för Kina pressar inte Ryssland att bryta sina förbindelser med Indien, bara för att man gör överenskommelser om handel och samarbete. Det här står i bjärt kontrast mot hur USA agerar. Medan Ryssland och Kina drivs av pragmatism vill USA alltid ha sin vilja igenom. USA vill pressa Indien att bryta med Ryssland. Ett symtom på det är att USA:s utrikesminister Antony Blinken har krävt att varje uttalande från det kommande G 20-mötet i Indien måste innehålla ett fördömande av Ryssland. Eftersom Ryssland och Kina inte kommer att skriva under sådana uttalanden kan det inte bli några resultat alls av G 20-mötet, vilket kommer att få Indien att förlora ansiktet, då man är arrangör för mötet. Det här är kanske bara en diplomatisk förveckling men det skapar stor ilska i Indien.
Indien tycks ha tröttnat på USA:s aggressiva krigspolitik i den Globala södern. Det scenario som nu utspelas i Ukraina måste framstå som förskräckligt för Indien, ett jätterike som gjort sig stora pengar på affärer med inte minst Västvärlden. Men man vill göra just affärer och inte bli indragen i ett krig på den eurasiska kontinenten. I nedanstående klipp förklarar S Jaishankar att Indien köper sin energi på det sätt som är bäst för Indien. Han sätter Indien främst. Indien lyder inte andra länder. Det är en tydlig signal till USA och Väst.
Indien är en kärnvapenmakt med en befolkning i stort sett lika stor som Kinas. Trots stora interna skillnader i utbildningsnivå och rikedom har man en stor välutbildad arbetskraft. Det är ett land med en stor industrikapacitet. Indien köper stora mängder olja från Ryssland — olja som man bland annat säljer vidare till Europa med god marginal — och det vill man fortsätta göra. Att frånhända sig billig energi och hamna i samma situation som Europa vill man knappast.
USA var inte oövervinnerligt
Så vi ser alltså en värld där den amerikanska örnen i tron att den är oövervinnerlig har tagit sig an uppgifter den inte klarar och därmed demonstrerat sin svaghet. Man har försökt att genom våld få sin vilja igenom men misslyckats. USA:s makt börjar nu snabbt naggas i kanten då Kina och Ryssland går in i Mellanöstern och mäklar fred mellan forna fiender som Saudiarabien och Iran, Turkiet och Syrien. I Syrien har de senaste dagarna dessutom ytterligare en front öppnats upp mot USA, som även illegalt ockuperar landområden där. Hur många konflikter kan USA hantera parallellt?
Örnen har tvingat björnen och draken samman. Istället för att separera de två stormakterna har man enat dem, därför att man varit så fixerade vid proxykriget i Ukraina. Man har också genom sina ogenomtänkta handlingar fått lejonet och elefanten att börja ta avstånd från USA i en önskan om fred, stabilitet och självbestämmande. Och även fler av t.ex. BRICS-länderna, som Brasilien, visar tecken att följa efter.
Ekonomiskt godtycke skrämmer
Att så många andra länder nu börjar överge USA och Västvärlden beror också på det godtyckliga ekonomiska våld som Väst visat sig kapabelt till. Hur ska den Globala södern våga lita på att de inte kopplas bort från Swift, eller att inte deras guldreserver eller deras medborgares förmögenheter beslagtas och skickas till deras fiender? Bättre då att ty sig till länder som i alla fall säger sig värna om alla länders interna självbestämmande.
Hur ska den Globala Södern våga lita på att de inte kopplas bort från Swift, eller att inte deras guldreserver eller deras medborgares förmögenheter beslagtas och skickas till deras fiender?
Mycket farligt läge
Vi är nu i ett mycket farligt läge, för liksom den ryska björnen reste sig på bakbenen och slog ifrån sig när den pressades, så kommer den amerikanska örnen nu att göra allt för att behålla sin makt. Och vi vet inte vad den kommer att ta sig för. Den kan trots allt flyga och utöva makt över hela världen. Fast den makten är ändå begränsad. Någon kanske tror att USA bara kan skicka sin flotta och sitt flyg för att bomba sina fiender till underkastelse. De är fast i myten om USA som oövervinnerligt.
Men USA har inte den militära styrkan att genomföra ett fullskaligt krig i till exempel Ryssland. Och knappast heller i Kina. Den amerikanska krigsmakt som genomförde operation Desert Storm 1991 mötte en underlägsen fiende i Kuwait och Irak. Och inte ens den krigsmakten som USA hade 1991 finns kvar idag. Och även om man kunde anfalla har man — som vi sett — inte den industriella basen för att underhålla ett fullskaligt krig. Det har ryssarna bevisligen. Och antagligen kineserna.
Men det hindrar förstås inte att USA kan försöka. En desperat kärnvapenmakt är en farlig kärnvapenmakt och de amerikanska politikerna är förblindade av tron på att de är oövervinnerliga. De lyssnar inte ens på sina militärer, som vet att man inte längre är det. Den amerikanska överlägsenheten är — och har länge varit — en myt. Det är en myt USA levt högt på, men nu har man försatt sig i en situation där man inte kan backa upp den. Allt för att man ville krossa Ryssland i Ukraina och spelade ut alla sina kort där. Om inte Väst gått all-in i Ukraina kanske världen fortfarande hade trott att USA och Nato var oövervinnerliga.
Hur ser framtiden ut?
Så vad bär framtiden i sitt sköte? Det vet jag förstås inte. Kina vill bygga “den nya Sidenvägen”, en landväg för transporter genom Asien till Europa. Ryssland vill etablera handelsvägar via Svarta havet till Mellanöstern. Det är två allvarliga hot mot USA som härskar på haven och som då inte längre kan kontrollera världshandeln. Det paradigm som rått sedan Andra världskriget — att världens handel “beskyddas” av USA:s flotta kan komma att sättas ur spel. Kina vill desperat hindra USA från att blockera deras handel på haven. Och det gör de genom att bygga den nya Sidenvägen och säkra naturtillgångar från Ryssland.
Men USA har säkert många kort att spela, även om de inte kan gå till direkt angrepp. Enligt uppgifter jag hört från en trovärdig källa understödjer man bland annat terrorgrupper i Centralasien som går till angrepp mot byggnationerna av den nya Sidenvägen och dödar bland annat kineser. Man gör också försök att störta regimer för att få fler länder på sin sida, som man nyligen försökt göra i Georgien och Moldavien och även tänker försöka i Belarus. USA blandar sig i politik och val i bland andra Myanmar och Thailand. USA har skapat ett nätverk av hemliga operationer i hela världen, och så länge man kan fortsätta att finansiera dem finns en möjlighet att skapa instabilitet på det sättet. Vi har ju också sett hur man kontrollerar medierna i Västvärlden, även i Sverige.
Men vad händer nu när en ny finanskris eventuellt är på väg att drabba Västvärlden? Hur länge kommer USA att ha råd att finansiera sina påverkansoperationer över hela världen? Det är en historia för en annan dag.
Sverige vill vara med
Det är alltså i det här läget som Sverige vill gå med i USA:s lag, i Nato. Genom att gå med i Nato blir vi i praktiken en vasallstat till USA. För ni tror väl inte att medlemskap i Nato bara innebär att vi kan luta oss tillbaka och bli skyddade av andra? Medlemskapet har förpliktelser. Svenske ÖB har ju redan visast sig angelägen att vaka över Östersjön när den blir ett amerikanskt innanhav. Visserligen har andra länder ifrågasatt det uttalandet. Det är många små länder som vill slåss om husse USA:s gunst.
Vi vet inte idag vilka förpliktelser Sverige behöver uppfylla om Nato går i krig med Ryssland. Vår försvarsminister har ju sagt att vi är angelägna om att vara med. Vad han inte sagt är att vi kommer att vara med i det lag som är på väg utför, på väg att tappa makt i världen, och som i desperation söker konflikt med det nya eurasiska maktcentrumet. Ett lag som spränger sina allierades infrastruktur, låter deras ekonomi haverera och som låter en hel nation — Ukraina — förintas för att deras egna mål att krossa Ryssland ska uppnås. Vad säger att de inte är beredda att offra Sverige?
Och om det skriver Svenska dagbladet att det är ett val för barnbarnen. Jag tycker att det är det största misstag Sverige kan göra.
Och om det skriver Svenska dagbladet att det är ett val för barnbarnen. Jag tycker att det är det största misstag Sverige kan göra.
Tack Sten!
Du sätter ljuset på många aspekter av nuläget.
Per
Strålande översikt. Är fullständigt enig med din hållning. Stort tack.